Bu bu bu för bönor.

Torsdagkväll. Vin. Tacos. Trevligt sällskap i ersättningslägenheten. Vad kan gå fel? Jo det ska jag tala om - BÖNOR i tonfisktacos. Varför Arla vill pracka på oss alla dessa bönor, där man minst anar det, och där det smakar som sämst, är vi inte intelligenta nog att förstå. Men... Vi ska inte fastna vid detta, kvällen hade mer än bönor att bjuda på. Lenas hantering av flaskor till exempel, här försöker hon hälla chilisås i en matsked, det gick sådär:

Matlagningen var dock relativt enkel och smärtfri, (utöver Lenas chilisåsproblem då) det var bara att göra precis som det stod i receptet till tonfisktacos med bönor. Det såg inte jätteaptitligt ut under tillagningsprocessen för vi förstod inte hur man skulle få plats med bland annat ett halvt salladshuvud i åtta tacoskal, men vi försökte i alla fall. Men slafsigt var det. Nu ska ni inte tro att vi är det minsta rädda för lite slafs, men om vi någon gång får chansen att visa våra slump- och matlagningskonster i tv genom att vara med i "Halv åtta hos mig", hoppas vi ändå på att få slumpa fram ett mindre slafsigt recept, eftersom många tycker att utseendet är viktigt.

Hur fungerade då dessa tonfisktacos med bönor tillsammans med våra smaklökar? Ja vad tror ni? Vad ska börnorna vara bra för? Har Arla något slags samarbete med böntillverkare? Vad får Arla ut av detta? Kan vi dra nytta av det på något sätt? Dessa tacos fick i alla fall av både Lena och Anneli följande betyg:


Tilläggas bör att varken Mr Arla eller Arlamannen deltog i kvällens evenemang. De var helt enkelt äckligt trötta på bönor. När vi ätit några tuggor för att korrekt kunna bedöma smaken, plockade vi ut resterande bönansamling. Det blev genast mycket godare, och gräddfilschilisåsen var faktiskt delikat, något både Lena och Anneli kan tänkas bjuda på till vanliga tacos vid ett annat tillfälle.

Vi funderar dock över det här med "smalrecept". Om man lagar ett sådant, exempelvis detta, bara ska äta två tacos per person, inte blir mätt på två tonfisksallader med lite sås och ett par majskex, och måste äta två tacos till per person, är det verkligen ett smalrecept då?

Oj! Lenas flaskhistoria nr. 2 denna kväll höll på att glömmas bort! När Lena försökte öppna sin medhavda rosévinsflaska av märket Gran feudo, gick det inte alls. Hon skruvade och skruvade, men ingenting fungerade:

Till slut erbjöd sig Anneli att pröva: "Vi kan ju varva skruvandet, till slut kanske den tröttnar och öppnar sig?" Lena gick med på detta, och flaskan öppnades direkt. Nu ska vi väl inte säga att Anneli egentligen är mycket starkare än Lena. Kanske vill hon tro det, men förklaringen till mirakelöppningen kan ligga i att Lena hela tiden skruvat åt fel håll?

När vi ätit oss mätta och druckit ett par glas, slumpade vi fram nästa Arlarecept. Vi blev glatt överraskade denna gång och hoppas att ugnsbakad lax med krämig karljohanpotatis kan bli något att rekommendera för alla Lena and Anneli Mastering the Art of slumpade Arlarecept följare! Kvällens plikter var slutligen över, så Lena och Anneli slog sig ned i de röda manchesterfåtöljerna. Vi åt choklad, diskuterade livet och - i brist på en vacker solnedgång, njöt vi av MTV-programmet om den gamle wrestlingmästaren och hans familjeproblem; Hogan Knows Best.

Detta var en perfekt avslutning på Arlabloggens tredje bönkväll. Hoppas bara att någon inom en snar framtid förbarmar sig över Annelis och Mr Arlas skräppåse - som är fylld med äckliga kidneybönor.