Finmat

Det roliga med att slumpa Arlarecept är att man aldrig vet vad det ska bli. Det kan lika gärna bli en ostig soppa, en halväcklig makaronipudding (eller förlåt, heläcklig) eller en underbar ingefärsglass. Den här gången blev det oxfilé med madeirasås och ost- och chilibakad potatis. Inte något man lagar varje dag precis.
Det var en matlagning bestående av många moment och en hel del pilljobb så vi var glada att vi inte hade flera olika rätter att göra denna dag. Att fylla potatisskal med urgröpt potatis blandat med ost och chili på ett fint sätt var en utmaning, men Anneli lyckades riktigt bra.

Vad kan man då säga om denna rätt? Att det smakade bra det var vi alla eniga om. Oxfilén var mör och smakade precis som oxfilé ska göra. Såsen var smakrik, potatisen ostig och haricots vertsen smakade riktigt gott (trots att det är bönor) tillsammans med den smörstekta löken. Ingen kom direkt på något att klaga på, istället var det ovanligt tyst runt bordet när maten intogs.

Anneli:

Lena:

Arlamannen:

Mr Arla:


Efter maten ägnade vi oss åt arlaslumpning och dåliga teve-program. Vi funderade till exempel över varför man återuppväcker ett så dåligt program som "fångarna på fortet". Dessutom såg allt likadant ut som det gjorde för 10-15 år sedan, Gunde och Agneta sa precis samma saker och dvärgen såg inte ut att ha åldrats en dag. Bara fader forah var utbytt mot någon slemmig typ i hawaiiskjorta. Nåja. Sen kollade vi vädret i Warsawa dit Anneli och Mr Arla nu flugit på semester. På grund av semestrar dröjer det också två veckor tills nästa arlakväll, men icke att förtrösta, sen har vi semestrat klart på ett tag och vi kommer att ha arlakväll varje vecka som vanligt. Nästa gång kan vi avslöja att det blir någonting med äpplen..igen :)