Renskav och luffarsnus

Denna gång stod viltsoppa med renskav och quesadillas på menyn, och till efterrätt skulle det bli härlig nöt- och chokladröra.

Jag ägnade mig åt sopplagning och Anneli fixade quesadillas medan vi uppdaterade varandra om veckan som gått och jobb och annat i livet. Enbär, som skulle användas till soppan, blev för mig en ny erfarenhet. Bara en sån sak som att man hittar det i kryddhyllan och inte i frysdisken bland frukt och bär där jag först velade runt några varv.

Arlamännen var denna kväll tämligen sena så jag och Anneli avverkade både quesadillas, soppa och rödtjut alldeles på egen hand. Sen dök mr Arla upp och någon timme efter det även Arlamannen. Då kom vi på den briljanta idén att låta Mr Arla och Anneli gå och gömma sig. Mitt eget uppdrag (som jag utförde ypperligt om jag får säga det själv) var att låta Arlamannen tro att de gått hem och dessutom var lite sura på honom för hans sena ankomst. Sånt är ju löjligt kul tycker jag, (fast jag är över 30). O just när Arlamannen såg ut att få som mest dåligt samvete hoppade Anneli och Mr Arla fram.

Men nu ska vi inte glömma bort maten, hur var det med den? Jo, de flesta av oss tyckte faktiskt riktigt bra om den. Det ska också sägas att vi genomförde blindbetyg denna gång, dvs röstade i all hemlighet på lappar för att inte påverka varandras röstningar, vilket vi tror att vi annars gör ibland. Arlamannens omdöme på soppan blev dock inte något vidare, då han tycker att renskav smakar unket.




Viltsoppa med renskav:

Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen:



Quesadillas:

Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen:


Sen var det dags för den konstiga efterrättsröran som bestod av den udda kombinationen cheddarost, cashewnötter, choklad med apelsinsmak, russin, lime, honung..och, ja det var nog allt. Ingen av oss förstod riktigt vad osten hade att göra i sammanhanget. Arlamannen misstog den först för ananas och blev gruvligt besviken när han provade röran. Utan osten tyckte han att det påminde om "luffarsnus" vilket var någon slags choklad- och nötblandning som hans pappa brukade göra åt honom när han var liten och åkte skidor. Ingen av oss älskade den här blandningen direkt men flera av oss tillstod ändå att den kunde åka ner om man kommer hem från krogen en dag och är riktigt hungrig.

Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen:


Vi pratade också om olika quiz och att Ica Focus har skaldjursafterwork och vad mer var det som avhandlades? Jo en dokumentär om en 55 årig kvinna som blivit försörjd av sin mamma hela livet, men nu var även mamman pank. Så kan det gå om inte haspen är på.

Grupptryck

Grupptryck och annan press kan få en att göra alla möjliga saker. Som nu, när jag känner att jag egentligen skulle kunna somna i soffan, väljer jag ändå att berätta historien om senaste arlakvällen. Ja det beror kanske inte på grupptryck då förstås. Men grupptryck kan nog däremot påverka vår betygsättning ibland tror vi. Som denna kväll när vi lagade, åt och betygsatte lata laxen och Ålandspannkaka. Vi började laga Ålandspannkakan, för den var lite mer avancerad än de flesta andra arlarätter vi lagat. Lata laxen var lika lat som den låter och den hamnade i ugnen före Åland. Sophie och Therese var på plats i afton. Dubbel sats av både lax och Åland blev det. Laxen åt vi upp först.
Sophie: "Det här funkar ju, det var väldigt gott!"

Therese: "Fantastiskt faktiskt!"

Anneli: "En jättebra vardagsrätt!"

Mr.Arla: (när Åland stod i ugnen och han tog om av laxen som stod på doftavstånd från ugnen) "Vad gott det luktar av pannkakan!"

Lena: "Gott det va!"

Therese: "Mm mmmm mmm."

Efterrätten var rejäl. Den blev en grötig pannkaka kan man säga. Och vi fick skrapa bort översta lagret för det blev bränt. Men där under var det trots grötigheten rätt gott faktiskt.
Lena: "Jag tycker verkligen inte om katrinplommon, men det andra var gott."

Sophie: "Jag är vanligtvis inte mycket för efterrätter, men jag gillar det här mer än bakelser!"












Therese: "Gott, men lite väl mycket julkänsla tycker jag."

Mr. Arla: "Jag hade höga förväntningar, eftersom den var avancerad och så, men det var ju ganska gott i och för sig. Kombinationen av pannkakakan, krämen och grädden var god!"

Anneli:

Sophie: "Man blir varm i magen av det här."

Grupptryck var en av kvällens diskussioner. Eller i alla fall hur vår betygsättning av arlamaten troligtvis påverkas av vilket betyg de andra sätter. Egentligen vore blindbetyg bra menade Sophie och Therese. Och vi kunde ju bara hålla med. Så nu kanske vi skärper till oss och blindbetygar en period? Vem vet? Andra ämnen vi diskuterade serlöst var; Bamses asylpolitik, planerade USA- och Danmarksresor, samt en dokumentär om Eurovision Song Contest. Den kan man säkert fortfarande se på SVT play, och den berättar bland annat historien om när ett bidrag bestod av en same som jojkade fram en protest mot ett planerat bygge av ett kraftverk. Lite musik piggar upp; så här har vi det norska bidraget från 1980!

Kött i maten

Dags för arlakväll i kroken och denna kväll med kött i både förrätt och huvudrätt, så vår veggo-gäst Pernilla fick nöja sig med vin till middag (inte så dumt det heller i och för sig). Det bjöds på clubsandwich med ädelost, sparris och bacon och därefter blev det snabb köttfärssås med spagetti och sallad.

Vi började med att greja med club sandwichen medan vi pratade jobb och beslut och önskningar i livet och andra komplicerade saker. Surdegsbröd grillades i ugnen och garnerades med lök, tomat, bacon, sparris och ädelost. Det hela såg ut som en härligt stor tröstmiddag en fredag efter jobbet framför teven, men Arla tyckte att det var en förrätt eller tilltugg och Arlas ord är ju vår lag som ni vet. Det här var en rätt som till stora delar gick hem men vi tyckte allihop att det var lite för mycket ädelost i sandwichen. Arlamannen utbrast besviket att "man känner inte smaken på baconet för all ädelost". Betyget på sandwichen blev följande:

Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen:


Sen blev det dags för snabb köttfärssås. Och jag lovar er den här köttfärssåsen var verkligen snabb. Stek köttfärs, häll på soja och creme fraiche chili och paprika. Klart. Snabbt är inte alltid äckligt. Men den här gången blev det faktiskt ganska äckligt, eller ja, mindre bra iallafall. Mr Arla och Arlamannen var särskilt kritiska mot denna snabba köttfärssås, och delade bara ut några enstaka kossor medan jag och Anneli var lite mer generösa.

Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen:


Arlakvällen avslutades ganska tidigt denna gång då Anneli och Mr Arla skulle hem för att följa delfinalen på Eurovision song contest. Föga visste vi då att det var det lilla landet Azerbadjan som skulle ta hem hela skiten. Men Anneli och jag hann dock börja planera lite inför den förestående arlakalaset som ni kan läsa om i tidigare inlägg :)

Alla är vinnare!!!

Svaret på vem som vunnit tävlingen om en arlamiddag med oss är äntligen klart! Vi var på vippen att lotta fram en vinnare när det plötsligt slog oss: varför inte inse att alla är vinnare och anordna ett arlakalas?! Förhoppningsvis kan vi och alla ni sju vinnare; Malin, Johan, Fredrik, Robin, Malin, Lilli och Marie hitta ett datum för ett gemensamt kalas! Det kommer att bjudas på en buffé av alla rätter ni röstat på! Kan inte alla samtidigt, får vi helt enkelt anordna ett par mindre kalas. Våra förslag på datum är: 28 maj, 3 och 5 juni eller första helgen i juli. Så..När vill ni komma på arlakalas?

Svart ost och frukostflingor.

En quiche blev det för första gången i arlabloggens historia. Quiche med fänkål och tomatsallad alltså. Och så efterrätt såklart: äppelgodis. Lena körde igång pajinnehållet medan jag skar tomater, lök och fänkål. Båda dessa moment var lite tålamodsprövande skall sägas. Det tar sin tid att släta ut ost från klumpar till en smidig smet, och att skära grönsaker tunt klarar inte heller vem som helst? Men resultatet av våra ansträngningar blev i alla fall en fin paj!
Anneli och Lena: "Det är gott med den starka osten och den fräscha salladen ihop." Mr.Arla och Arlamannen: "Det var inte så dumt det här!"
Arlamannen: "Men det hade passat bättre som förrätt". (Vi serverade bröd med olivolja till för att bli mätta). Mr.Arla och Arlamannen kom in på ämnet fotboll. Då tappade Jag och Lena intresset för samtalet och gick iväg och hämtade Einsteins fru istället. En fantastisk seriebok det där!
Mr.Arla:

Arlamannen:

Lena:

Anneli:



Efterrätten var jätteenkel. Och det var tur det för den var inte så god.
Anneli: "Den smakar som en söt flingfrukost. Och frukost vill jag inte äta till efterrätt."
Arlamannen: "Man kan ställa in den i kylen och ta den imorgon."
Lena: "Det var ingen efterrätt."
Anneli:

Mr.Arla:

Arlamannen:

Lena:


Efter maten berättade Mr.Arla om den gången han fick i arbetsuppgift att ringa och berätta för olika personer att de hade vunnit priser i en tävling. Biljetter till Monster Jam tror jag priserna bestod av. Tänk om det fanns ett jobb där man bara fick ringa runt och ge besked till vinnare i tävlingar. Det där satt vi alla och tänkte på en stund. Nästa vecka hoppar vi över arlamiddagen, eftersom Lena och Arlamannen är ute på vift i Rom då. Men vi är snart tillbaka i mjölkdisken igen. Dessutom dröjer det nog inte länge förrän senaste tävlingens vinnare lottas fram!

Åh, just det! Den här hittade vi på youtube under soffstunden efter middagen:

Vi blev jätteglada! :D