Höstigt värre!

Champinjonsoppa med körvel skulle vi laga denna höstiga arlakväll. Det var bara det att det inte fanns någon körvel att få tag på. Så det blev champinjonsoppa med persilja istället, vilket visade sig vara riktigt fint det också, inte minst tillsammans med ett gott bröd o rödvin. En lättlagad, krämig soppa med smak av champinjoner och vin och som bara saknade lite extra salt för att bli riktigt prima. Vi gick till och med så långt att vi gav soppan två betyg var, ett med och ett utan extra salt.

Anneli: Utan salt: Med salt: Lena: Utan salt: Med salt: Mr Arla och Arlamannen: Utan salt: Med salt:

Efter soppan blev det dags för ost, Anneli hade besökt ostmannen på olskrokstorget o handlat smaskig brie, getost o ädelost. Till ungerskt sött tokayvin var det en hit! Mätta av ost och soppa rullade vi sedan vidare till soffan och fortsatte vår höstiga kväll med på spåret. Anneli lärde mig wordfeud (eftersom jag är några år efter på appfronten har jag inte spelat det tidigare) och arlabebisen bidrog med lite bebisknarr. Så var ännu en arlakväll till ända!

Leta julrecept!

Vi har på uppdrag av Arla gömt ett julrecept i Arlas jultävling: Hitta julmaten! Så är ni sugna på att vinna tjusiga grejer alternativt kokbok från Arla, är det bara att börja leta julrecept i en massa bloggar, däribland vår!

Höstmat och arlabebis

Efter ca en månads uppehåll var det äntligen dags för arla igen en fredag i början av november. Anledningen till uppehållet var att en arlabebis fötts under oktober och så sakteliga börjat acklimatisera sig själv och sina föräldrar till en ny sorts tillvaro i högar av blöjor och nedkräkta kläder. För att göra det lite lätt för oss såhär i början av det nya livet beslöt vi oss för att endast slumpa fram ett arlarcept denna gång och dessutom en rätt med snabbhetssymbol. Det blev ragu på vilt med rönnbär. Till ragun skulle det serveras grönsaker och mandelpotatismos. Tyvärr blev det lite fusk med rönnbären som skulle tillfogas rätten i form av gele, då denna var slut på Ica. Istället fick det bli svartvinbärsgele. Jag skalade potatis medan Anneli i princip lagade resten av maten själv eftersom arlabebisen ville äta. Under matlagningen sippade vi på prima rödtjut och diskuterade jobb och arlabebis.

Det här var en rätt som uppskattades av oss alla. Det kändes höstigt, mustigt och lättätet, och moset samt grönsakerna i form av zucchini och champinjoner passade fint till rätten. Anneli: Lena: Arlamannen: Mr Arla: Arlabebisens åsikter om maten vet vi ingenting om eftersom han än så länge enbart intar flytande kost. Men han passade på att göra nr 2 tre gånger under middagen, så någon åsikt om den hade han kanske ändå.

Efter maten blev det dags för årets glögg med japansk touch som bland annat innehöll ingefära. Glöggen passade fint till lite peppisar och toffifee. Sen blev det även dags för en gammal klassiker: glassbåt. Inte alls så dumt konstaterade vi! Sen tittade vi lite på arlabebisens olika miner (han är bra på att göra miner). Nästa vecka arlar vi igen och då fortsätter vi med en höstig, mustig rätt Vad det blir mer specifikt får ni se då!

Ett ord säger mer än tusen bilder..?

.. eller hur var det nu? Hur som helst så har jag lyckats radera bildbevisen från senaste arlakvällen. Den ägde i alla fall rum 4 oktober, och vildgryta med chili, samt amerikansk cheesecake stod på menyn. Till chiligrytan valde vi lammfärs. Vad gällde själva tillagningen av rätterna, fokuserade vi först på cheesecaken eftersom den skulle kallna, och övergick sedan till viltgrytan. Skall tilläggas också att jag fuskade rätt radikalt med en av ingredienserna denna gång... Några jordubbar hittade jag denna dag inte på Hemköp Guldheden, varför jag köpte frysta hallon istället. Ojoj. Hur som helst, grytan då: Lena: "Lite styrka i, inte så dumt, det var gott, och jag gillar lammfärs, det hela känns lite höstigt." Anneli: "Jag gillar att det var enbär i." Mr.Arla: "Jag tycker det var lite för lite enbär i. Det känns som en lustig blandning av något norrländskt vilt, och något mexikanskt. Helt ok." Arlamannen: "Jag är inte jätteimponerad. Hårda enbär passade inte i, men annars var det ätbart." Och så cheesecaken: Lena: "Hade det varit philadelphiaost i istället för kesella, hade den nog fått en 10:a, men den var riktigt god trots det." Anneli: "Mmm gott, jag gillar att den inte är så mastig, jag gillar inte icke-fryst cheesecake som är mastig." Mr.Arla: "Om man tänker på alla kesoefterrätter ni gjort, och jämför med detta, är det väldigt gott." Arlamannen: "Botten är jättegod, men det var ingen philadelphia i.." Sådär ja, här hade jag tänkt skriva att det kommer dröja ett tag till dess att det är dags för nästa arlakväll. Men i och med att jag varit sen med att skriva om vår senaste arlakväll (skyller på Berlintripp och stressigt jobb), så kanske det faktiskt inte behöver dröja så länge... Den mycket glada anledningen till att det kanske skulle dröja, är att en väldigt fin liten bebis är född! Lena är dock redo att ta sig an nästa arlakväll ganska snart. Måhända att lillkillen får vänta ett tag innan det är dags för honom att betygsätta våra rätter, men den dagen kommer den också. Så snart ses vi igen!

Ost!

En arlakväll som denna var det dags för ost, närmare bestämt i form av ostbollar med cheddar. Vi skulle helt enkelt ta en helt vanlig cheddarost och gröpa ur den till sexton små ostbollar. Det var Anneli som fick äran att gröpa ur osten vilket hon gjorde alldeles förträffligt. När bollarna var urgröpta och rullade skulle de även rullas i en smaksättning, antingen sesamfrön, chilipulver, krasse eller pistagenötter. Vi valde att rulla dem i rostade sesamfrön och chilipulver. Riktigt snygga blev de när de låg där på tallriken. Till den här ostiga anrättningen serverades det portvin. En förträfflig uppfinning det här med portvin tyckte vi. För mig var det en uppenbarelse att portvin kommer från portugal. Man kan tycka att det kan höras på namnet men för mig iallafall var det en nyhet.

Att ost är gott var vi alla överens om. Att det är godare med sesamfrön än med chilipulver var vi också överens om. Arlamannen tyckte dock att arla borde skämmas som inte kunde göra receptet lite mer avancerat än bara ost och frön. Jag och Anneli tyckte att ostbollarna kunde göra sig i en liten förrätts- eller tilltuggsbuffé men kanske inte som enda rätt. Mr Arla var inne på samma spår, han tyckte att rätten var lite konstig men tillsammans med något annat hade det nog blivit bättre. Hur som haver gick de allra flesta ostbollarna ner ändå. Anneli: Lena: Mr Arla: Arlamannen:

Efter den ostiga förrätten var det dags för en höstig blandning till huvudrätt; wokade grönsaker med rökt fläsk. Det var helt enkelt palsternacka, äpple, rökt fläsk och champinjoner som stekts ihop och åts tillsammans med keso. För mig var detta ingen höjdare, jag tyckte det var torrt och smaklöst och inte så vidare gott heller. Mr Arla var den som förhöll sig mest positivt till denna rätt, och kunde se sig själv äta det som "festivalmat" även om det kanske inte var något han skulle laga till hemma själv. Arlamannen tyckte inte att rätten var helt oäven men lite intetsägande.

Anneli: Lena: Arlamannen: Mr Arla: Vi avslutade måltiden med varsin Magnum och så diskuterade vi politik. Någonstans redan under ostbollarnas inmundigande väcktes tanken om att starta ett politiskt parti med åtminstone en viktig fråga: gör äldreboendena lite roligare. Vin, sång och dans framför lugnande medel och depressioner. Lite mer danskt sådär!

Yoggi

Exotisk mat skulle det bli i afton, i form av grillad fisk med mangoröra och limesås samt jordgubbssviss med kex. Ja det där sista var väl inte så jätteexotiskt kanske, fast lite ändå, för i alla fall jag har nog aldrig tidigare ätit en efterrätt med yoggi i.

Ikväll hade vi en gäst på besök, Pernilla, och lagade därför lite extra utöver de fyra portionerna i receptet. Vädret var inte utomhusvänligt, så vi "grillade" makrillen som Lena penslat med gojset, i en grillpanna.

Snart var det dags att äta, och dricka vitt vin till. Anneli: "Lite härligt sött, och jättegott, jag kommer göra det igen! Jag älskar makrill också." Mr.Arla: "Vad gott det var! Makrill är favoritfisken, riktigt bra, en spontan applåd!" Arlamannen: "Det var faktiskt väldigt gott! Såsen tillförde mest att det blev våtare, men mangon var det som gjorde det." Lena: " Fräscht och gott, mangoröran var jättegod!" Pernilla: "Jag har skräck för fiskben sedan jag genomgick en fiskbensoperation. Fiskbenen drog ner betyget, mangon drog upp."

Efterrätten var ännu en av de där jättesnabba, jätteenkla, så jag och Lena tillagade den efter att vi ätit fisk.

Pernilla: "En efterrätt precis i min smak! Jordgubbar, choklad, glass och smet. Lite frukostkänsla dock." Anneli: "Smakar lite som söta flingor, mätt jag är... Lite frukostkänsla, men ok" Arlamannen: "En söt frukost. Jag är ingen youghurt- och müslitjej." Mr.Arla: "Ibland jättegott, ibland inte, får man sätta ett pendlande betyg, 4 eller 6?" Lena: Förutom om mat, pratade vi lite om tysk musik såklart.