Sophie: "Det här funkar ju, det var väldigt gott!"

Therese: "Fantastiskt faktiskt!"

Anneli: "En jättebra vardagsrätt!"

Mr.Arla: (när Åland stod i ugnen och han tog om av laxen som stod på doftavstånd från ugnen) "Vad gott det luktar av pannkakan!"

Lena: "Gott det va!"

Therese: "Mm mmmm mmm."
Efterrätten var rejäl. Den blev en grötig pannkaka kan man säga. Och vi fick skrapa bort översta lagret för det blev bränt. Men där under var det trots grötigheten rätt gott faktiskt.
Lena: "Jag tycker verkligen inte om katrinplommon, men det andra var gott."

Sophie: "Jag är vanligtvis inte mycket för efterrätter, men jag gillar det här mer än bakelser!"

Therese: "Gott, men lite väl mycket julkänsla tycker jag."

Mr. Arla: "Jag hade höga förväntningar, eftersom den var avancerad och så, men det var ju ganska gott i och för sig. Kombinationen av pannkakakan, krämen och grädden var god!"

Anneli:

Sophie: "Man blir varm i magen av det här."
Grupptryck var en av kvällens diskussioner. Eller i alla fall hur vår betygsättning av arlamaten troligtvis påverkas av vilket betyg de andra sätter. Egentligen vore blindbetyg bra menade Sophie och Therese. Och vi kunde ju bara hålla med. Så nu kanske vi skärper till oss och blindbetygar en period? Vem vet? Andra ämnen vi diskuterade serlöst var; Bamses asylpolitik, planerade USA- och Danmarksresor, samt en dokumentär om Eurovision Song Contest. Den kan man säkert fortfarande se på SVT play, och den berättar bland annat historien om när ett bidrag bestod av en same som jojkade fram en protest mot ett planerat bygge av ett kraftverk. Lite musik piggar upp; så här har vi det norska bidraget från 1980!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar