Smørrebrød med flødeost og spegeskinke?

Årets Danmarkssemester planerar vi att fira med en äkta dansk arlakväll på plats! Men arlas danska hemsida har tyvärr ingen slumpaknapp.. Så därför hoppas vi få hjälp av er läsare att välja recept som vi kan laga i Danmark! Ni kommer tyvärr inte få vara med och smaka, men ni får makt som kanske blir lika stark som en slumpaknapp! (Under förutsättning att det inte finns kyckling eller ärtor i receptet). Hur som helst: Gå gärna in på arla.dk och skriv en kommentar nedan om vilket eller vilka recept du tycker vi ska laga!

Arlagäster

Denna gång skulle vi laga enkelt surdegsbröd och fisk- och paprikasoppa. Surdegsbrödet skulle jäsa i flera omgångar så jag tjuvstartade med tillagningen av det ett par dagar tidigare så att vi inte skulle försmäkta av hunger under arlakvällen.

Vi fick finfint besök av Maria, som gjorde sin "arlakvällsdebut" denna dag. Hon gjorde mig och Anneli sällskap i köket där vi drack cava, pratade olyckshändelser och livsförändringar, bakade bröd och kokade soppa. Surdegsbrödet var faktiskt enkelt att göra, precis som Arla utlovade. När degen väl fått jäsa till sig så skulle den bara formas till två limpor, rullas i rågmjöl och sen jäsa på en plåt innan den gräddades i ugnen i en halvtimme. Soppan var inte så svår den heller. Anneli skar fryst torsk i bitar och hackade vitlök och jag hackade ett helt lass med paprika. Sen kokade härligheten ihop med fiskbuljong, vitt vin, mjölk och grädde.

Sen blev det dags för MAT och lite vitt vin att skölja ner det med. Vi var så hungriga att vi till och med stoppade in en av surdegsbröden i kylen för att det skulle svalna tillräckligt för att bli ätbart.

Såhär tyckte vi om soppan:

Anneli:

Lena:

Maria:

Arlamannen:

Mr Arla:


Så här tyckte vi om brödet:

Anneli:

Lena:

Maria:

Mr Arla:

Arlamannen:


Förutom Maria hade vi fått andra gäster denna kväll. Ovälkomna sådana, till skillnad från Maria. Från att inte ha haft en enda bananfluga dagen innan var det helt plötsligt en svärm med flugor i vårt kök. Jag fattar inte riktigt hur det fungerar, varför kom de just till oss just nu? Min teori är att det beror på att man huggit ner den stackars busken precis utanför oss. Jag tror nämligen att flugorna bodde i den och nu ville hitta ett nytt hem (och hittade vårt kök, typiskt lata flugor att välja en lägenhet på nedre botten). En annan negativ sak är att den där busken gjorde insynen till oss betydligt mindre. Nu helt plötsligt får man akta sig så man inte råkar ge någon ofrivillig striptease till sina intet ont anande grannar. Och dessutom har vi alltså fått en hel drös med äckliga flugor på halsen. Alla tips om hur man tar död på dem är hjärtligt välkomna!
Nu dröjer det ett par veckor tills nästa arlakväll eftersom Anneli och Mr Arla är ute på vift i Italien. Men ni kan se fram emot ett arlainlägg med äkta dansk, fet och go Arlamat från årets lönstrupresa!

Grattis Mr. Arla!

Förra veckan fyllde Mr. Arla år. Det firade vi en dag innan med ett framslumpat tårtrecept. Denna gång blev det en icke-söt tårta, vilket gladde Mr. Arla, då han är väldigt förtjust i smörgåstårtor och dylikt. Renstekstårta blev Mr. Arlas present. Eftersom tårtan skulle stå kyld i minst tre timmar, fick jag tjuvstarta tillagningen. När Lena anlände var det bara persiljedekorering kvar att göra för tårtan. Men vi hade ju slumpat fram en efterrätt också; jordgubbar med varm mandelhonung. Det receptet gick vi loss på tillsammans. Varken tårta eller jordgubbar var svåra att tillaga, så vi var snart klara att slå oss ner för matintag. Pernilla var också med i pratet och drycken, men inte i maten.

Anneli:
"Det är lite som att äta en god macka."

Arlamannen:
"Det är lite smörrebröd över det."

Lena:

Som tur var, var det Mr. Arla som var mest förtjust i kvällens tårta:


Jordgubbarna med mandelhonung då?
Lena: "Gott med honungen men jag är inte helt imponerad"

Anneli: "Gott med mandeln, ok i övrigt."

Arlamannen: "Jag tycker att youghurten gör att jordgubbarna smakar surare."

Mr. Arla: (och Pernilla som också smakade lite grann) "Det smakar lite gräddfil..."
Mr. Arla:

Till efterrätten drack vi en sötsliskig parfymsmakande jordgubbsdryck, men det är ju en del av tjusningen med arlamiddagarna, att man får smaka både surt och sött.

Dagen efter var det Mr. Arlas riktiga födelsedag, och han bjöd på en quiz där vi med hjälp av smsledtrådar tävlade om att vara de första som hittade restaurangen han satt på. Lena och Pernilla vann rejält, medan jag, Madde och Jesus förlorade ordentligt, men efter ett tag tyckte vi inte det var så farligt, för det fanns mat och alkohol där på operan.

Snart är det dags för semester, men innan dess tror jag bestämt det kan ha slumpats fram lite bröd och soppa i Olskroken?

Picknick i Bananen.

Midsommarveckans arlakväll firades med picknick i Bananen. Bananen har jag fått veta att de två stora grå rundade husen i Guldheden (varav jag och Mr. Arla bor i ett) kallas av de yngre invånarna. Lena lagade färgstarka soppan och jag lagade kompott på bär med kanelcrème. Eftersom det var en vacker kväll, beslöt vi oss för att ta med maten ut i det fria. Jag vet inte om det berodde på att mat ofta är godare utomhus, eller på att jag är galet förtjust i rödbetor, men soppan fick i alla fall högt betyg av mig.
Anneli:

Lena var lite tveksam till att de rödbetsbitar som inte pureeats helt var krispiga, men tyckte annars att det var gott:

Mr.Arla gillade det krispiga och gav:




Efter soppan blev vi sugna på bär och nåt gojs. Och det smakade helt ok. Kanelcrèmen var riktigt god faktiskt.








Lena:

Mr. Arla:

Anneli:


När vi njöt av maten, de grå husen och de gröna träden, pratade vi om ditten och datten. Kanske blev vi inspirerade av det fina vädret, för det blev mycket snack om semesterminnen. Till exempel om när Lena och Arlamannen grälade i Florens efter diverse missöden, och när jag och Mr. Arla väcktes mitt i natten av arga greker på gatan utanför hotellet på Karpathos för att sedan somna om och åter väckas av en helt galen kyrkklocka. Å vad det är härligt att det snart är semester!