söndag 24 juni 2012

En riktigt ful tårta

Denna arlakväll var det återigen dags att fira födelsedag och denna gång var det jag (Lena) som fyllde år. Då gjorde vi såklart traditionsenligt tårta och slumpaknappen gav oss då polkagristårta. Men först skulle vi ju ha lite mat såklart och då blev det röra med bacon och majs till bakad potatis.

Att baka potatis tog en timme att göra i ugnen ungefär men allt annat vi gjorde denna dag var riktig snabbmat. Tårtbottnen slängdes ihop snabbt och behövde bara några minuter i ugnen och själva röran var om möjligt ännu lättare att göra, burkmajs och stekt bacon och keso i en mix liksom.
Det smakade inte heller så dumt den där röran och bakpotatisen. Anneli tyckte att det var en god kombination med söt majs och salt bacon men att röran gärna fått vara lite godare med lite krämigare och syrligare röra, med lite yoghurt i förslagsvis. Själv är jag skeptisk till majs vilket drog ned betyget för mig lite grann. Mr Arla tyckte att det hela blev godare med lite smör till. Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen:

Sen var det alltså dags för tårta! När vi tagit ut tårtbottnen ur ugnen upptäckte vi att det var ett insjunket hål i den med ogräddad smet i. Skumt. Men smet är ju gott så vi delade glatt bottnen i tre delar som det stod i receptet. Däremot var formen vi gräddade tårtbottnen i lite mindre än vad som stod i receptet vilket resulterade i att det blev en inte så bred men tämligen hög tårta. Mellan varje lager skulle man klafsa på polkagrädde (=grädde+mortlade polkagrisar) och på toppen var det en hel hög med polkagrädde och sen polkakross på. Vi konstaterade att det med största sannolikhet var den fulaste tårta vi gjort. Och det var inte den godaste vi ätit heller, även om den knappast kunde anklagas för att vara äcklig, det är ju gott med grädde, polkagrisar och sockerkaka och det var ju det det var. Men det var ganska endimensionellt smakmässigt kan man lugnt säga. Trots det lyckades jag äta lite för mycket av den, tillräckligt för att få lite ont i magen iallafall.

Anneli:

Lena:

Arlamannen:

Mr Arla:

Efter maten landade vi dästa i soffan framför fotbolls-EM. Anneli och jag planerade nästa arlakväll som troligtvis kommer att bli en arla-brunch, härliga tider! Men innan dess ska jag och Arlamannen åka till italien ett par dagar och lapa sol!

lördag 23 juni 2012

Snackskväll

Det var torsdag och arlakväll, men innan dess var det dags att gå upp till kamp! Jag hade på eftermiddagen deltagit i mitt livs första demonstration, och var med och visade mitt stöd på Gustav Adolfs torg, mot besparingar i socialtjänsten. Stolt men lite trött, kom jag hem och var tacksam över de två närmast snacksaktiga recept jag och Lena skulle tillaga i afton. Quesadillas med salami var snacks nummer ett. . På bilderna ovan, ser ni likt en bilderbok hur man tillagar detta. Det behövs inte ens ett recept. Mr.Arla: "Vilken härlig middag! Men den hade klarat sig utan potatisen." Lena: "Ost och korv och bröd, jag gillar ju allt det." Anneli: "Känns som picknickmat, men det var onödigt med potatisen." Efter betygssättningen, malde jag på lite svartpeppar. Det blev godare och smakade nästan lite crepesaktigt då tycker jag. Vi kunde konstatera att vi var rörande överens om betygen. Ska också tilläggas att vi bara var tre ätare idag, och detta räckte ganska lagom till tre personer om man skulle ha det till middag. Cheesecake i glas, var vår efterrätt. Den påminde väldigt mycket om en tidigare arlabloggsrätt; halloncheesecake i glas. Här byttes hallonen ut mot blåbär, och kesella vanilj mot kesella citrus. Anneli: "Den smakar liksom lite kallt, och det är en konstig kombination med blåbär och citrus. Hallonvarianten var klart godare." Lena: "Tycker jag med, det var inte äckligt men jag skulle inte göra det igen." Mr.Arla: "Den var inte jätterolig den här, men jag är tacksam över att det inte är keso i den." Det bästa med efterrätten, var nog i alla fall att den ledde till att Mr.Arla fick idéen om ett digestivetest, som skulle utföras på ett av Lenas födelsedagsfiranden, dock inte på en arlakväll. Lenas arlafirande, med tårta bland annat, kan ni hur som helst läsa mer om i nästa inlägg! Och jag kanske i alla fall kan redovisa en del av digestivetestet: det rådde olika meningar om vilket kex som var godast, men de flesta av oss var överens om att aldrig köpa ett paket sockerfria digestive igen. Blä!

söndag 3 juni 2012

Kål o kola?

Italiensk fiskboll, visst låter det gott? Enligt receptet skulle en vitkålssallad serveras till. Självklart letade vi då upp en av arlas varianter: coleslaw med gurka. Enkla recept var det i alla fall. Och så drack vi såklart lite vitt vin till det hela. Lite mer komplicerat blev det med betygssättningen, vi fick betygsätta fiskbollen med tillbehöret coleslaw och så fick vi även betygssätta coleslaw för sig, eftersom det ju också var en arlarätt.
Fiskboll och coleslawkombinationen fick dessa betyg: Lena: "Det är inte fruktansvärt äckligt, och det blev lite godare med coleslaw till."
Anneli: "Tycker också att coleslaw till höjde betyget lite."
Mr.Arla: "Jag tycker precis samma fast tvärtom, det hade varit godare utan coleslaw till."
Arlamannen: "Det här var jättetråkigt."
Coleslaw: Lena:
Anneli:
Mr. Arla:
Arlamannen:
Till efterrätt skulle vi göra limekola, något som Lena hade gjort förut och som brukar bli jättegott. Eftersom Lena gjort dem tidigare, tog jag mig an uppgiften att laga kola. Koktid ca 15 minuter i en vid kastrull, står det i receptet. Det var inte sant. Eftersom jag använde en vid kastrull, kokade jag smeten i 15 minuter. Jag gjorde sedan ett kulprov, och upptäckte till min besvikelse att kolan var stenhård. Jag fortsatte dock att följa receptet så gott det gick, och vi fick bända upp kolabitar när smeten stelnat på plåten.
När vi åt "kolan" kände jag mig lite nedstämd över mitt misslyckande. Mina medätare tröstade dock. Lena: "Man kan inte lita på dem!" (Arlarecepten alltså). Anneli: "Kolan blev inte alls som den skulle..." Lena: "Det blev jättegott ändå."
Mr. Arla och Arlamannen: "Det smakar limedaim." Anneli: "Konsistensen drar ner betyget"
Arlamannen: "Jag gillar daim, det här var mycket som daim och väldigt lite som kola."
Mr.Arla: "Det här var jättehemskt."
Tilläggas kan att jag tänkt ta med mig resterna av limekolorna till jobbet dagen efter. Daimhögen fick dock ligga kvar på tallriken några dagar till, innan den åkte i soptunnan...