Smaker som inte gifter sig..

.. alternativt som gifter sig tycker jag är ett lustigt uttryck, som ofta används i arlakvällssammanhang. Även i afton fick vi känna på detta fenomen.

Crostini med bacon och ost till förrätt:

Och Lena som börjar laga till det hela:

Arlamannen:
"Smakerna gifter sig inte, det smakar salt och ost"

Mr.Arla:
"Det smakar bara ost!"

Lena:
"Jag gillar ju bröd, och ost och bacon, men smakar mest ost"

Anneli:
"Ja det hade räckt att bara äta osten"


Till crostinin åt vi den egentliga huvudrätten, vilken var broccolisoppa.

Arlamannen:
"Lite tam soppa."

Lena:
"Ja men god. Varm och len, den slinker ner"

Mr. Arla:
"Som flickan sa."

Anneli:
"Tröstesoppa."


Och så efterrätt! Rulltårta med bär.

Anneli:
"Mmmm sött, mycket gott!"

Mr.Arla:
"Bättre än väntat, är ju ingen rulltårtefantast, men det var gott med hallon på."

Arlamannen:
"Gott, men jag är inte mycket för grädde."

Lena:
"Jag är mycket för grädde, gott."


Och kvällens samtalsämnen? Jo, bland annat kom den fina gamla melodifestivalsbiten fyra bugg och en coca cola på tal:

Fyra bugg och en Coca Cola

Räkor och sprit

Bättre sent än aldrig, som jag brukar säga och ger er nu historien om en arlakväll för sisådär en och en halv vecka sedan. Åtta glas ostdipp slumpade vi fram till förrätt. Lena tillverkade ostdippen och alla moment i vår huvudrätt förutom räkskalningen. De skalade jag hur länge som helst kändes det som.
Fulla med rom var de också. Ja herrejesus.
Men i alla fall, ostdipp åt vi ja. Man skulle ha konjak eller torr sherry i den bland annat, vi valde konjak. Man skulle också ha hårt bröd till som man liksom skulle kapa i längder på något sätt. Jag stod för matinköpen denna kväll och fuskade lite genom att köpa färdigskurna knäckebrödsstickor.
Lena: "Jag behöver inte sprit i min ost. Och det var för mycket ostdipp."

Anneli: "Det smakar liksom kvalmigt, men jag är hungrig så jag äter ändå."

Arlamannen: "Det här var ett lågvattenmärke."

Mr.Arla: "Om man är hungrig efter att ha kommit hem efter en natt med mycket alkohol och hittar det här i kylskåpet, äter man det kanske."


Räkcurry var alltså orsaken till kvällens räkskalande.

Arlamannen: "En bra och trevlig vardagsrätt."

Mr. Arla: "youghurten till höjde betyget, och det var lyxigt att få färska räkor."

Lena: "jag gillar inte räkor, men resten var gott."

Anneli: "Gott."


Men vi fick ingen arlaefterrätt idag, vi tänkte vi liksom inte skulle orka laga en trerättersmiddag denna kväll, så vi hade inte slumpat fram någon sådan. Vi fick slänga fram en skål med blå m&ms istället, alltså de i blå påse med crunch i. Det är de godaste m&msen om jag får säga min åsikt. Och de finns inte att köpa i Sverige. Det är bland annat därför jag gillar att resa så mycket. Så att man kan köpa blå m&ms. Gott e det.

Cosmopolitan baby!

Arlakväll och Anneli och jag hade slumpat fram potatisgratäng med aubergine till huvudrätt och till detta skulle det bli lite go spansk chorizo i rödvinssky och grönsallad. Och till gästen en kycklingklubba. Gästen i det här fallet var vår kära vän Pernilla.



Att laga potatisgratäng innefattar ju alltid en del tråkiga moment som skalande och skivande, i det här fallet skalade jag och Anneli skivade. Pernilla underhöll oss under tiden med att googla trevliga slottsweekends att åka iväg på såhär under vårkanten. Det är otroligt vad mycket slott och herrgårdar det finns i Sverige konstaterade vi under googlingen.



Den lilla gratängen visade sig inte alls vara en dum idé! Arlamannen ville ha mer salt och Pernilla tyckte inte riktigt om rosmarinen, men annars var det idel positiva kommentarer runt matbordet. Det var krämigt och fint och vi gillade inslaget av aubergine. Det passade också fint med tillbehören.

Anneli:

Lena:

Pernilla:

Arlamannen:






Efter maten skulle vi göra drinkar närmare bestämt Cosmopolitan baby, visserligen alkoholfri men ändå, en drink är alltid en drink och känns alltid lite roligt att göra. Vi började med att diska våra martiniglas, som används alltför sällan i mitt och Arlamannens kök. Sen gned vi in kanterna på glasen med lime och doppade i socker, mycket tjusigt. Sen skulle diverse drycker blandas ihop med lite pressad lime, och voila, så hade vi baby cosmopolitan. Till detta snacksade vi till det lite med choklad och paranötter.



Drinkens fina utseende motsvarades tyvärr inte riktigt av smaken tyckte vi, det smakade mest saft. Inte ens med en släng vodka i förbättrades smaken nämnvärt. Vi konstaterade att det helt klart går att göra godare alkoholfria drinkar än just den här.

Anneli:

Lena:

Pernilla:

Arlamannen:


Kvällen slutade i soffan framför svenska mästerkockar och till det bjöds det även på lite sång.