Grattis Arlamannen!!

För att fira Arlamannens födelsedag hade vi denna vecka slumpat fram en tårta; josefines lyxiga gräddtårta. Men först skulle det bli mat, och slumpaknappen gav oss då couscous med räkor. Jag bestämde mig för att utmana mig själv den här kvällen genom att själv åta mig att skala räkorna, något som jag kan tycka är både lite halvt obehagligt och småläskigt. Det här med att vrida huvudet av ett litet rosa djur har aldrig riktigt känts som min grej. Jag upptäckte dock att det var mer min grej än vad jag hade trott, efter ett tag kändes det inte så mycket som att vrida huvudet av någonting utan mer som att, typ skala potatis. Så nu har jag kommit över den spärren också. Medan jag ägnade mig åt räkorna lagade Anneli tårta från grunden, egen tårtbotten och egen vaniljkräm, något man inte ägnar sig åt alltför ofta, iallafall inte vi.

Räkocouscousen fick ett riktigt fint mottagande av oss alla förutom från mig själv som ju inte är ett jättefan av räkor, även om övriga ingredienserna passade fint tillsammans. Arlamannen tyckte att det "var riktigt gott för att vara Arla" och Anneli tyckte att det var en "bra kombination av fräschhet och smör (det var mycket smör i rätten till samtligas glädje, eftersom vi gillar smör, framför allt Mr Arla). Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen:

Tårtan då? Jo den smakade så fint så, och lite extra poäng gav vi den kanske också för att den var gjord från grunden med mycket omsorg och arbete. Det smakade finemang. Den hemgjorda vaniljkrämen var en klar favorit hos mig. Anneli (tårtbakaren):

"Because I´m worth it" Arlamannen:

"Because I´m the birthday boy" Mr Arla:

Lena:

Anneli och mr Arla hade med sig ett paket till Arlamannen och i paketet låg passande nog ett matspel. Som vi såklart spelade. Arlamannen vann!

Ingen höjdare, Arla

Arlamat kan ju som bekant smaka lite hur som helst, ibland är det fantastiskt och ibland inte alls. Denna vecka blev inte smakupplevelsen någon höjdare precis. Vi lagade pasta med valnötssås och till efterrätt en enkel ostkaka.

Pastan visade sig vara tämligen smaklös. Med lite extra salt på och med tomater till blev det en hyfsat okej middag, men tråkig var nog ändå det ord som bäst kunde beskriva denna måltid. Arlamannen fick pasta med mozarella och parmaskinka istället för valnötssås eftersom han är nötallergiker, och vi andra kom på oss själva att kasta lite avundsjuka blickar på hans mat. Så det här var tyvärr ingen höjdare Arla.

Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Den enkla ostkakan var lika enkel att göra som namnet utlovade. I och med tillagningen av detta stötte vi också för kanske första gången på det här med bittermandel. Vi lärde oss att bittermandlar är giftiga i stora doser, tydligen kan sex bittermandlar vara nog för att döda ett barn. I denna ostkaka var det dock bara två bittermandlar, så förhoppningsvis har vi klarat oss helskinnade.. Vad kan vi säga om smaken på denna lilla ostkaka? Jo med mycket grädde och sylt smakade det ganska okej. Konsistensen på ostkakan var rätt, men kesosmaken var fel tyckte Arlamannen. Samtliga förstod vi inte kesons funktion i ostkakan eller i efterrätter överhuvudtaget. Det passar helt enkelt inte in. Men med grädde och sylt går det mesta ner kunde vi ändå konstatera. Men ingen höjdare Arla.

Anneli:

Lena:

Mr Arla:

Arlamannen

Förutom själva ätandet ägnade vi oss stundvis åt att vara lite politiskt inkorrekta den här kvällen. Det får man vara ibland. Och så dracks det rosé och franskt cider också, icke att förglömmas!

Trerätters snabbmiddag

Tre rätter fick vi ihop senast. Vi började med dipp på avokado, en liten röra i vilken vi doppade stavar av gurka, selleri, paprika och morötter.

Anneli: "Jag gillar avokado, speciellt i röror!" Lena och Mr.Arla: "Vi med!" Mr.Arla "Avokado är den ultimata rörorfrukten." Lena: "Det var gott, men jag har smakat godare avokadodipp."

Mr.Arla: "Det hade varit bra om den hade varit lite stabilare, den är lite för lös."

Anneli: Lite mer smak i den skulle inte skada, men jag äter ju mycket ändå."

På dessa bilder kan man se hur svårt det var att tillaga huvudrätten gulaschsoppa med gremolata, Lena häller i färdig gulaschsoppa i en kastrull och jag river citronskal. Mycket krångligare än så var det inte.

Anneli: "Den här soppan är mycket godare som den är utan tillbehören, jag vet för jag har ätit den tidigare i veckan. Jag känner inte smaken av citronen och pastan förstörde bara"

Mr.Arla: "Den var ingen höjdare..."

Lena: Jag pillade bort pastan på slutet.. Soppan var inte äcklig, men inte heller god."

Efterrätten då; marängglass med ingefärsgrädde

Mr.Arla: "Rätt gött, det var vad det var liksom."

Anneli

Lena: "Jag var inne på att ge det en sjua, men jag tröttnade på det."

Får inte glömma lägga in bilden som mötte oss när vi öppnade glasslådan: (köpt på ica focus, en affär som har det mesta men där man ibland möts av skumma grejer - bland annat har ica focus ett finger med i spelet kring varför jag inte äter kyckling)

Ett av de viktigaste samtalsämnena ikväll får vi nog ändå säga var introt till Macgyver. Så därför kommer det här: Macgyver intro